Tack!
Jag har inte mycket tid, jag sitter pa det enda Internet Livingston kan erbjuda och det ar inte mycket, men det ar en dator. Dock har jag bara ca 10 min, sa jag vill bara saga det mest nodvandiga. Tack! Tack alla som skrivit och grattat mig, jag ar sa ledsen over att jag inte kunnat prata med folk, det hade varit sa underbart; jag sitter och grater till Red Wine har i varmen for att ni gor mig sa lycklig. Jag har sadan enorm tur att vara omgiven av sa underbara och fantastiska manniskor, och ni betyder sa mycket for mig. Jag tycker om er sa vansinnigt mycket :)
Jag hor av mig igen nar jag ar tillbaka i Xela. Har spenderat hela veckan pa karibiska kusten vilket har varit underbart; jag ar minsann brun!
Kramar i massor till er alla :)
PS. Grattis till Rasmus, ocksa han ar 19 numera! DS.
Jag hor av mig igen nar jag ar tillbaka i Xela. Har spenderat hela veckan pa karibiska kusten vilket har varit underbart; jag ar minsann brun!
Kramar i massor till er alla :)
PS. Grattis till Rasmus, ocksa han ar 19 numera! DS.
Popul Vuh
Jag har sa mycket i mitt huvud just nu..! Det ar lite forandring pa gang har, eller det kanns som att en period har tar slut for att en ny tar vid. Maggie fran USA lamnade i onsdags Guatemala, och i sondags kom Vivien tillbaka fran Costa Rica. Jag slutade idag mitt arbete pa dagiset, for att nu resa runt lite och forsoka studera sa mycket kultur som mojligt. Att sluta pa dagiset kanns bade trist och skont - det gav mig verkligen mycket, men samtidigt sa ar smabarn helt enkelt inte vad jag gillar allra bast, i mattliga mangder ja, men jag kande mig ganska fardig dar :) Sa... det ar som en ny period har i Xela som borjar igen, vilken inleds med en resa till Livingston nasta vecka med Stephanie fran Frankrike och Luke fran Australien, pa karibiska kusten. Jag firar med andra ord min fodelsedag dar, och det harliga ar att just den 26 sa har de en stor kulturfest i Livingston (med andra ord anledningen till att vi aker dit) vilket nog kan bli ett helt okej 19-arsfirande :)
Den har veckan besokte jag Almolonga, ne by nara Xela for att upptacka deras Baños, med andra ord ett badhus med hett vatten fran vulkanen Santa María, vilket var underbart. Men trots det sa har den har veckan betytt mycket studerande av guatemaltekisk kultur (ovanligt...) och tack vare Stephanie som ar antropolog med detta som sin specialitet sa lar jag mig otroligt mycket. Igar sa hade Doña Aurelia, en larare i q'iche pa skolan, en lektion om de traditionella kladerna i Guatemala, vilket ar nagot fantastiskt. Deras klader har en djup kulturell betydelse, och varje kladesplagg har en sarskild betydelse beroende pa farg, symbolik, antal ringar pa kragen, kragens utformning mm... man kan se deras varldsbild ta form i deras klader, vilket ar mycket intressant. Manga kvinnor har en fyrkantig krage, vilket visar pa den fyrhorniga varlden; fyra vaderstreck, som alla betyder olika saker och symboliseras av olika farger. Detta ar otroligt... man kanner sig ganska trakig nar man drar pa sig sina jeans igen :) Det intressanta ar att de traditionella kladerna fick en annan betydelse efter spanjorernas overtagande; de anvande kladerna for att kunna skilja de olika etniska grupperna at (som Matilda sa klokt skrev i en kommentar; det finns 23 sprak i Guatemala plus 2 i utvecklingsstadiet - maya ar bara ett samlingsnamn for en stor mangd olika etniska grupper) sa detta var nagot som tvingades pa dem. Indanerna anvande da kladerna som ett satt att bevara sin kultur genom att vava in symboler i form av farger, geometri mm. Annu ett bevis pa hur deras kultur overlevde spanjorerna :) Sa just nu laser jag en bok om Popul Vuh, mayaindianernas samling av religiosa skrifter och mytologi, dvs fran innan overtagandet; den var gomd for ca 500 ar, for att den inte skulle forstoras av spanjorerna. En fascinerande kultur, minst sagt... :)
I helgen ska jag kanske besoka ett par andra varma kallor, Fuertes Georginas, annars ladda upp infor Livingston. Som min kara far papekade sa ar det 32 mil fagelvagen vilket innebar kanske 50 mil, och tiden vill jag inte ens rakna pa... men det ar det vart :)
Jag tanker pa er dar hemma! Om ni vill ringa, det vore ju trevligt, med tanke pa min fodelsedag pa onsdag, sa far det nog bli pa mandag, eftersom jag ar i Livingston pa onsdag (om ni ska ringa via Skype dvs, min mobil har jag med mig). Jag kommer vara uppkopplad pa mandag vid 12-14 guatemaltekisk tid vilket ar vid 19-21 svensk tid. Sa...jag ska forsoka hinna med alla som vill :)
Annars far ni ha det sa bra, jag saknar Sverige lite nu nar det borjar narma sig jul; det kommer att vara sa underligt att inte vara med alla dar hemma med alla nara och kara. Ta hand om er och tank lite extra pa mig pa onsdag ;)
Kramar i massor fran Annie
Den har veckan besokte jag Almolonga, ne by nara Xela for att upptacka deras Baños, med andra ord ett badhus med hett vatten fran vulkanen Santa María, vilket var underbart. Men trots det sa har den har veckan betytt mycket studerande av guatemaltekisk kultur (ovanligt...) och tack vare Stephanie som ar antropolog med detta som sin specialitet sa lar jag mig otroligt mycket. Igar sa hade Doña Aurelia, en larare i q'iche pa skolan, en lektion om de traditionella kladerna i Guatemala, vilket ar nagot fantastiskt. Deras klader har en djup kulturell betydelse, och varje kladesplagg har en sarskild betydelse beroende pa farg, symbolik, antal ringar pa kragen, kragens utformning mm... man kan se deras varldsbild ta form i deras klader, vilket ar mycket intressant. Manga kvinnor har en fyrkantig krage, vilket visar pa den fyrhorniga varlden; fyra vaderstreck, som alla betyder olika saker och symboliseras av olika farger. Detta ar otroligt... man kanner sig ganska trakig nar man drar pa sig sina jeans igen :) Det intressanta ar att de traditionella kladerna fick en annan betydelse efter spanjorernas overtagande; de anvande kladerna for att kunna skilja de olika etniska grupperna at (som Matilda sa klokt skrev i en kommentar; det finns 23 sprak i Guatemala plus 2 i utvecklingsstadiet - maya ar bara ett samlingsnamn for en stor mangd olika etniska grupper) sa detta var nagot som tvingades pa dem. Indanerna anvande da kladerna som ett satt att bevara sin kultur genom att vava in symboler i form av farger, geometri mm. Annu ett bevis pa hur deras kultur overlevde spanjorerna :) Sa just nu laser jag en bok om Popul Vuh, mayaindianernas samling av religiosa skrifter och mytologi, dvs fran innan overtagandet; den var gomd for ca 500 ar, for att den inte skulle forstoras av spanjorerna. En fascinerande kultur, minst sagt... :)
I helgen ska jag kanske besoka ett par andra varma kallor, Fuertes Georginas, annars ladda upp infor Livingston. Som min kara far papekade sa ar det 32 mil fagelvagen vilket innebar kanske 50 mil, och tiden vill jag inte ens rakna pa... men det ar det vart :)
Jag tanker pa er dar hemma! Om ni vill ringa, det vore ju trevligt, med tanke pa min fodelsedag pa onsdag, sa far det nog bli pa mandag, eftersom jag ar i Livingston pa onsdag (om ni ska ringa via Skype dvs, min mobil har jag med mig). Jag kommer vara uppkopplad pa mandag vid 12-14 guatemaltekisk tid vilket ar vid 19-21 svensk tid. Sa...jag ska forsoka hinna med alla som vill :)
Annars far ni ha det sa bra, jag saknar Sverige lite nu nar det borjar narma sig jul; det kommer att vara sa underligt att inte vara med alla dar hemma med alla nara och kara. Ta hand om er och tank lite extra pa mig pa onsdag ;)
Kramar i massor fran Annie
Lago Atítlan
Ja, som rubriken indikerar sa spenderade jag min helg vid Lago Atítlan, en av nomineringarna till ett av "varldens 7 naturliga underverk" vilket kan ge en vink om hur det var. Otroligt vackert!! Sjon skapades for tusentals ar sedan av ett vulkanutbrott, dar vulkan kollapsade i sig sjalv och dar den gigantiska kratern blev foddes sjon Atítlan. Den ar dessutom omgiven av tva andra vulkaner som liksom ar bakgrunden till sjon, en av dem den hogsta i hela Centralamerika. Lagg till detta 30 grader och solsken och man ar nojd.
Jag reste tillsammans med Maggie och Elizabeth, tva tjejer fran USA, vilket var trevligt :) vi reste till Panajachel dar vi tog en bat langs sjons ostra sida, och besokte byar langs med kusten, bland annat San Marcos, en underlig liten by dar tiden stannat sen 70-talet och resten av varlden kanns sa langt borta.. Manniskor spenderar sina dagar med att antingen meditera eller gora yoga, eller roka pa alldeles for mycket. Manga manniskor som besokt byn blir bara kvar dar, roker upp alla sina pengar och ligger pa bryggan och ser pa vulkanerna och sjon tills de forstar att de inte har mer pengar (nar ruset lagt sig...) och liksom blir fast dar. Det var en underlig men vacker plats, aven om manniskorna hade underliga historier allihop. Men det var ratt sa harligt.
Hela helgen var ratt sa harlig, sjon ar underbar och aven om Pana var turistigt sa ar det en otrolig plats. Jag kommer definitivt att besoka sjon igen :)
Jag ar nu antligen frisk igen, efter att hela forra veckan varit sjuk... jag var dalig efter Chichi, och lag hela mandagen och tisdagen, men pa kvallen var jag tvungen att sticka ut nasan utanfor dorren eftersom jag var tvungen att se valet, vilket visserligen var vart det men sen lag jag resten av veckan ocksa pga det. Men nu ar jag battre, lite benigare men vid gott mod! Jag har darfor lite uteliv att ta igen, ikvall ska jag pa annu en av dessa otaliga salsanatter for en svangom vilket ska bli trevligt.
Igar besokte jag Olintelpece, en by nara Xela dar det finns ett mycket intressant litet kapell, tillagnad El Rey San Pascual. Denna gud, som ar en gud aven om han kallas kung, ar en dodens gud som avbildas som ett skelett med en lie, som en grupp manniskor i detta samhallet dyrkar. Han ar som en avgud, men egentligen inte; det ar det intressanta med Sa Pascual. Nar spanjorerna kom till Guatemala sa konverterade ju de till katolicismen, men naturligtvis sa levde den ursprungliga religionen kvar under ytan. Sa vad befolkningen gjorde var att forkla sina gamla gudar till andra gudar som katolikerna kunde acceptera; vilket egentligen ar underligt eftersom budordet sager att du icke skall hava nagra andra gudar forutom mig, men tydligen sa var spanjorerna nojda med att de atminstone tillbad en gud som var bunden till himmel/helvete tron, (en intressant parentes bara - de har inte heller nagra utsmyckningar i taket i sina kyrkor sasom manga kristna kyrkor har: det ar bara en tes men eftersom de inte tror pa ett liv i himlen efter doden..?) eftersom detta inte tilhor mayareligionen; de tror liksom egyptierna att de doda aterfods varje dag med solen, och att doden alltsa bara ar en kroppslig foreteelse; sjalen och denna personen fortsatter att leva med sina nara och kara. Den dode aterfods med solen - med andra ord atervander sjalen till naturen, som allt annat som lever och dor enligt mayaindianerna. Allt i naturen ar levande och kan alltsa do, och tillhor med andra ord samma ande; lite som Brahman inom hinduismen. Darfor kan de fira Día de los Muertos som en glad hogtid, medan vi ser pa de doda och de dodas hogtid som nagot sorgligt - de doda finns inte langre kvar hos oss utan ar i himlen/helvetet. Detta var iaf det intressanta med San Pascual; hur man i detta lilla skelett kunde se blandningen av katolicism och mayareligion, ett praktiskt bevis pa overtagandet av Guatemala. De har sma indikationerna ar otroligt intressanta, vi spenderade ungefar 2 timmar i kapellet tror jag... hogst givande :)
Den har veckan ar det ju stora handelser i Sverige, pa fredag sa bade muckar Anton och Tova fyller 2 ar. Jag tanker sa mycket pa er dar hemma och sarskilt pa fredag nar det ar en stor dag :) jag hoppas att ni vet hur mycket jag tycker om er, och att jag tanker pa er. Jag ar stolt over Anton och det kanns lite vemodigt att jag inte kan vara dar, eller pa Tovas kalas pa lordag, men det ar ju mitt eget fel..! Jag tanker pa er iallafall :)
Ta hand om er, fira for mig ocksa nu i helgen!
Pussar och kramar fran Annie
Jag reste tillsammans med Maggie och Elizabeth, tva tjejer fran USA, vilket var trevligt :) vi reste till Panajachel dar vi tog en bat langs sjons ostra sida, och besokte byar langs med kusten, bland annat San Marcos, en underlig liten by dar tiden stannat sen 70-talet och resten av varlden kanns sa langt borta.. Manniskor spenderar sina dagar med att antingen meditera eller gora yoga, eller roka pa alldeles for mycket. Manga manniskor som besokt byn blir bara kvar dar, roker upp alla sina pengar och ligger pa bryggan och ser pa vulkanerna och sjon tills de forstar att de inte har mer pengar (nar ruset lagt sig...) och liksom blir fast dar. Det var en underlig men vacker plats, aven om manniskorna hade underliga historier allihop. Men det var ratt sa harligt.
Hela helgen var ratt sa harlig, sjon ar underbar och aven om Pana var turistigt sa ar det en otrolig plats. Jag kommer definitivt att besoka sjon igen :)
Jag ar nu antligen frisk igen, efter att hela forra veckan varit sjuk... jag var dalig efter Chichi, och lag hela mandagen och tisdagen, men pa kvallen var jag tvungen att sticka ut nasan utanfor dorren eftersom jag var tvungen att se valet, vilket visserligen var vart det men sen lag jag resten av veckan ocksa pga det. Men nu ar jag battre, lite benigare men vid gott mod! Jag har darfor lite uteliv att ta igen, ikvall ska jag pa annu en av dessa otaliga salsanatter for en svangom vilket ska bli trevligt.
Igar besokte jag Olintelpece, en by nara Xela dar det finns ett mycket intressant litet kapell, tillagnad El Rey San Pascual. Denna gud, som ar en gud aven om han kallas kung, ar en dodens gud som avbildas som ett skelett med en lie, som en grupp manniskor i detta samhallet dyrkar. Han ar som en avgud, men egentligen inte; det ar det intressanta med Sa Pascual. Nar spanjorerna kom till Guatemala sa konverterade ju de till katolicismen, men naturligtvis sa levde den ursprungliga religionen kvar under ytan. Sa vad befolkningen gjorde var att forkla sina gamla gudar till andra gudar som katolikerna kunde acceptera; vilket egentligen ar underligt eftersom budordet sager att du icke skall hava nagra andra gudar forutom mig, men tydligen sa var spanjorerna nojda med att de atminstone tillbad en gud som var bunden till himmel/helvete tron, (en intressant parentes bara - de har inte heller nagra utsmyckningar i taket i sina kyrkor sasom manga kristna kyrkor har: det ar bara en tes men eftersom de inte tror pa ett liv i himlen efter doden..?) eftersom detta inte tilhor mayareligionen; de tror liksom egyptierna att de doda aterfods varje dag med solen, och att doden alltsa bara ar en kroppslig foreteelse; sjalen och denna personen fortsatter att leva med sina nara och kara. Den dode aterfods med solen - med andra ord atervander sjalen till naturen, som allt annat som lever och dor enligt mayaindianerna. Allt i naturen ar levande och kan alltsa do, och tillhor med andra ord samma ande; lite som Brahman inom hinduismen. Darfor kan de fira Día de los Muertos som en glad hogtid, medan vi ser pa de doda och de dodas hogtid som nagot sorgligt - de doda finns inte langre kvar hos oss utan ar i himlen/helvetet. Detta var iaf det intressanta med San Pascual; hur man i detta lilla skelett kunde se blandningen av katolicism och mayareligion, ett praktiskt bevis pa overtagandet av Guatemala. De har sma indikationerna ar otroligt intressanta, vi spenderade ungefar 2 timmar i kapellet tror jag... hogst givande :)
Den har veckan ar det ju stora handelser i Sverige, pa fredag sa bade muckar Anton och Tova fyller 2 ar. Jag tanker sa mycket pa er dar hemma och sarskilt pa fredag nar det ar en stor dag :) jag hoppas att ni vet hur mycket jag tycker om er, och att jag tanker pa er. Jag ar stolt over Anton och det kanns lite vemodigt att jag inte kan vara dar, eller pa Tovas kalas pa lordag, men det ar ju mitt eget fel..! Jag tanker pa er iallafall :)
Ta hand om er, fira for mig ocksa nu i helgen!
Pussar och kramar fran Annie
Dìa de los muertos - Chichicastenango
Nu har jag latat mig ett tag pa bloggsidan men endast for att jag har varit aktiv pa andra sidan jorden istallet. Det har hant en hel del och kanske blev det till sist lite val intensivt for jag har nu varit sjuk i tva dagar, vilket ocksa ar en ursakt for mitt drojsmal. Men men..
I veckan sa har jag jobbat och statt i pa dagiset, som jag lovade att beratta om. Det ar en daghem sarskilt utformat for barn med ensamstaende modrar, eftersom nastintill inga mammor har med smabarn arbetar; arbetet utanfor hemmet ar mannens uppgift och aven om det naturligtvis finns manga kvinnor, fler och fler bland de unga, som arbetar sa ar det ovanligt att de gor det nar de har mindre barn. Darfor behover de modrarna extra stod och hjalp, och eftersom de ofta har en svar ekonomisk situation hemma sa ar betalning till dagiset frivilligt, men varmt valkommet. De far stod genom olika foreningar och stipendium och lite genom staten, tror jag.
Dagiset ar en intressant plats eftersom det annars kan vara svart att komma barnen har riktigt nara, manga foraldrar ar radda for att slappa utlanningar nara in pa sina barn eftersom det tidigare forekommit manga kidnappningar. Att lara kanna barnen har pa ett mer personligt plan ar otroligt givande, eftersom man far se en annan sida av kulturen ocksa, och man kan forsta en hel del av mentaliteten har genom av betrakta barnen. De ar otroliga, sa kreativa och uppfinningsrika och valdigt oppna. Detta beror nog ofta i de har barnens fall ocksa pa att de saknar mycket av den uppmarksamhet som de behover, de lever med en mamma och flera syskon, dar de ofta far ta hand om sina yngre syskon, och pa dagiset ar de ca 15 barn och 2 froknar, vilket inte ger nagon direkt kvalitetstid med varje barn. Darfor soker de sig valdigt snabbt till alla vuxna som visar intresse, och faster sig valdigt snabbt.
Dagiset ar en intensiv plats, barnen ar valdigt hogljudda och har aldrig en lugn stund vilket jag tycker ar valdigt synd, barnen kanns ofta stressade och att de inte kan slappna av. Sa jag forsoker vara lugn och prata med barnen och lyssna pa vad de har att saga, vilket inte bara ar intressant for mig utan ocksa viktigt for dem eftersom de inte ofta har nagon som lyssnar. Nar barnen blir tilltalade ar det oftast med konjuktioner, "at"! eller "satt dig!" och om barnen vill beratta nagot far de helt enkelt ropa ut det sa att alla hor. Men ibland sa uppfattas nog min tankta lugn som underkastelse och man far en boll kastad i ansiktet istallet. Som sagt, mycket karleksfulla..
I helgen sa firade man dessutom Día de los muertos, vilket ar en hogtid tillagnad de doda. familjerna gar till kyrkogarden for att tvatta och smycka sina gravar, och pa sjalva hogtidsdagen (1 nov, dvs i lordags) sa ar det fullt emd folk som traffas pa kyrkogarden och tar med sig mat till de doda, som de lamnar pa gravarna. De flyger ocksa drake, vilket ar en tradition som faderna utovar med barnen, dock mest med sina soner, medan modrarna dekorerar gravarna med blommor (som ocksa de har olika farger vilket symboliserar olika saker: vitt= ett barn, rott= nagon som dott i inbordeskriget) ljus och barr fran pinjetrad, eller ar hemma i koket och forbereder el Fiambre, festmaltiden man ater pa kvallen vilket ar en blandning av hejdlost manga sorters gronsaker och kott.
Jag reste till Chichicastenango pa lordagsmorgonen med Stephanie for att hjalpa henne med hennes antropologiarbete, vilket innebar att studera och intervjua manniskor pa kyrkogarden. Inte sa att vi fragade dem fragor rakt ut, utan vi fick satta oss pa den iskalla marken och vanta nagon timma for att folk skulle vanja sig vid att vi var dar, och sen kom de lite pa mafa. Det var otroligt intressant, och Stephanie larde mig mycket om hur hon arbetar i falt vilket var givande! Senare sa begav vi oss mot "centrum" av byn dar de firade med traditionell dans och raketer, och marknad. Censtrum ar uppbyggt med tva kyrkor mittemot varandra, en park i mitten, och langs med ena langsidan sa ar en fresk uppmalad, forestallande Guatemalas historia. Stephanie forklarade den for mig och symboliken som lag bakom de manga sakerna; jag kan sa otroligt mycket mer om Mayakulturen efter den har helgen! Det ar otroligt intressant nar man ser de har sakerna och borjar dra samband; det var for sadana saker som jag ville resa, for att verkligen komma nara en kultur och forsta den djupare och inte bara turista. Pa sondagen sa var det dock mer av den varan, for da halls Centralamerikas storsta marknad i den lilla byn Chichi och det tilldrar sig ju tyvarr en hel del turister - och hojer priserna. Vi gick runt pa marknaden och kollade, vilket var lika intressant som alltid pa marknader har i Guatemala, men kopte ingenting. men, nar vi kom tillbaka till Xela p kvallen sa hittade vi pa marknaden kring bussterminalen ponchos for 35 Q styck (1.15 Q=1 Kr) sa vi slog till dar istallet. Sa vi akte till Chichis marknad bara for att komma tillbaka till Xela och handla istallet.. :) men det var en harlig helg, mitt huvud ar fullt av nya saker som jag lart mig... dock sa blev jag som sagt sjuk pa sondag kvallen, men nu ar jag pa benen igen!
Ikvall ar det valvaka pa Los Chocoyos (kulturbar) som jag verkligen ser fram emot! Jag maste erkanna att jag var nervos imorses nar jag vaknade. Och jag vet inte vad jag gor om McCain vinner, men antagligen kommer det finnas nagon slags krisgrupp har att ga med i... for Guatemala ar detta valet otroligt viktigt, med tanke pa deras relationer med USA, sa en spannande kvall kan nog utlovas iallafall! Jag haller tummarna!! :)
Jag tanker pa er! Jag saknar er dar hemma :/ men tiden gar fort, jag kommer snart vara hemma igen med det jag saknar mest.. svenskt losgodis, och morkt brod. jag kommer antagligen snart borja dromma om en skiva LingonGrova med ost och tomat. Absurdt.
Ta hand om er!
Kramar fran Annie
I veckan sa har jag jobbat och statt i pa dagiset, som jag lovade att beratta om. Det ar en daghem sarskilt utformat for barn med ensamstaende modrar, eftersom nastintill inga mammor har med smabarn arbetar; arbetet utanfor hemmet ar mannens uppgift och aven om det naturligtvis finns manga kvinnor, fler och fler bland de unga, som arbetar sa ar det ovanligt att de gor det nar de har mindre barn. Darfor behover de modrarna extra stod och hjalp, och eftersom de ofta har en svar ekonomisk situation hemma sa ar betalning till dagiset frivilligt, men varmt valkommet. De far stod genom olika foreningar och stipendium och lite genom staten, tror jag.
Dagiset ar en intressant plats eftersom det annars kan vara svart att komma barnen har riktigt nara, manga foraldrar ar radda for att slappa utlanningar nara in pa sina barn eftersom det tidigare forekommit manga kidnappningar. Att lara kanna barnen har pa ett mer personligt plan ar otroligt givande, eftersom man far se en annan sida av kulturen ocksa, och man kan forsta en hel del av mentaliteten har genom av betrakta barnen. De ar otroliga, sa kreativa och uppfinningsrika och valdigt oppna. Detta beror nog ofta i de har barnens fall ocksa pa att de saknar mycket av den uppmarksamhet som de behover, de lever med en mamma och flera syskon, dar de ofta far ta hand om sina yngre syskon, och pa dagiset ar de ca 15 barn och 2 froknar, vilket inte ger nagon direkt kvalitetstid med varje barn. Darfor soker de sig valdigt snabbt till alla vuxna som visar intresse, och faster sig valdigt snabbt.
Dagiset ar en intensiv plats, barnen ar valdigt hogljudda och har aldrig en lugn stund vilket jag tycker ar valdigt synd, barnen kanns ofta stressade och att de inte kan slappna av. Sa jag forsoker vara lugn och prata med barnen och lyssna pa vad de har att saga, vilket inte bara ar intressant for mig utan ocksa viktigt for dem eftersom de inte ofta har nagon som lyssnar. Nar barnen blir tilltalade ar det oftast med konjuktioner, "at"! eller "satt dig!" och om barnen vill beratta nagot far de helt enkelt ropa ut det sa att alla hor. Men ibland sa uppfattas nog min tankta lugn som underkastelse och man far en boll kastad i ansiktet istallet. Som sagt, mycket karleksfulla..
I helgen sa firade man dessutom Día de los muertos, vilket ar en hogtid tillagnad de doda. familjerna gar till kyrkogarden for att tvatta och smycka sina gravar, och pa sjalva hogtidsdagen (1 nov, dvs i lordags) sa ar det fullt emd folk som traffas pa kyrkogarden och tar med sig mat till de doda, som de lamnar pa gravarna. De flyger ocksa drake, vilket ar en tradition som faderna utovar med barnen, dock mest med sina soner, medan modrarna dekorerar gravarna med blommor (som ocksa de har olika farger vilket symboliserar olika saker: vitt= ett barn, rott= nagon som dott i inbordeskriget) ljus och barr fran pinjetrad, eller ar hemma i koket och forbereder el Fiambre, festmaltiden man ater pa kvallen vilket ar en blandning av hejdlost manga sorters gronsaker och kott.
Jag reste till Chichicastenango pa lordagsmorgonen med Stephanie for att hjalpa henne med hennes antropologiarbete, vilket innebar att studera och intervjua manniskor pa kyrkogarden. Inte sa att vi fragade dem fragor rakt ut, utan vi fick satta oss pa den iskalla marken och vanta nagon timma for att folk skulle vanja sig vid att vi var dar, och sen kom de lite pa mafa. Det var otroligt intressant, och Stephanie larde mig mycket om hur hon arbetar i falt vilket var givande! Senare sa begav vi oss mot "centrum" av byn dar de firade med traditionell dans och raketer, och marknad. Censtrum ar uppbyggt med tva kyrkor mittemot varandra, en park i mitten, och langs med ena langsidan sa ar en fresk uppmalad, forestallande Guatemalas historia. Stephanie forklarade den for mig och symboliken som lag bakom de manga sakerna; jag kan sa otroligt mycket mer om Mayakulturen efter den har helgen! Det ar otroligt intressant nar man ser de har sakerna och borjar dra samband; det var for sadana saker som jag ville resa, for att verkligen komma nara en kultur och forsta den djupare och inte bara turista. Pa sondagen sa var det dock mer av den varan, for da halls Centralamerikas storsta marknad i den lilla byn Chichi och det tilldrar sig ju tyvarr en hel del turister - och hojer priserna. Vi gick runt pa marknaden och kollade, vilket var lika intressant som alltid pa marknader har i Guatemala, men kopte ingenting. men, nar vi kom tillbaka till Xela p kvallen sa hittade vi pa marknaden kring bussterminalen ponchos for 35 Q styck (1.15 Q=1 Kr) sa vi slog till dar istallet. Sa vi akte till Chichis marknad bara for att komma tillbaka till Xela och handla istallet.. :) men det var en harlig helg, mitt huvud ar fullt av nya saker som jag lart mig... dock sa blev jag som sagt sjuk pa sondag kvallen, men nu ar jag pa benen igen!
Ikvall ar det valvaka pa Los Chocoyos (kulturbar) som jag verkligen ser fram emot! Jag maste erkanna att jag var nervos imorses nar jag vaknade. Och jag vet inte vad jag gor om McCain vinner, men antagligen kommer det finnas nagon slags krisgrupp har att ga med i... for Guatemala ar detta valet otroligt viktigt, med tanke pa deras relationer med USA, sa en spannande kvall kan nog utlovas iallafall! Jag haller tummarna!! :)
Jag tanker pa er! Jag saknar er dar hemma :/ men tiden gar fort, jag kommer snart vara hemma igen med det jag saknar mest.. svenskt losgodis, och morkt brod. jag kommer antagligen snart borja dromma om en skiva LingonGrova med ost och tomat. Absurdt.
Ta hand om er!
Kramar fran Annie
